Kolonner i laboratoriet
För vanligt folk är en kolonn förmodligen en pelarliknande del som pryder ett grekiskt tempel. Stora saker, alltså. För den som jobbar i laboratoriemiljö är kolonner mycket mindre föremål. Faktum är att de ibland kan fungera bättre ju mindre de är. Normalt är de cirka 30 cm långa, men de kan med fördel vara 15 cm också. De liknar ett litet rör och används vid så kallad kromatografering. Man kan säga att det är en anordning som separerar större och mindre molekyler från varandra och sorterar dem efter storlek. Detta görs ofta på proteiner och polymerer.
Som en omvänd sil
När du silar något i köket, är det de stora bitarna som fastnar i silen, och det andra rinner ut. I en kolonn är det tvärtom. Den fungerar alltså som en omvänd sil. Kolonnen innehåller ett packmaterial med olika trånga kanaler, som slingrar sig i vindlingar. När man häller i provet där, får de stora molekylerna inte plats i kanalerna, så de åker ut direkt. De mindre molekylerna ramlar ner i en kanal, och får en mycket längre resa ut, så de minsta blir kvar till sist. Den här processen ska förstås mätas och dokumenteras, och det finns särskilda boxar eller system, där upp till åtta kolonner får plats, och där en termostat håller provet på en konstant temperatur. I den kortare kolonnen går provet snabbare så man hinner med att göra flera.
En hemsida för fackfolk
Det finns hemsidor där man kan köpa alla olika sorters förbrukningsartiklar och instrument för analys och mätteknik. Där finns sortimentet samlat, så du kan välja mellan exempelvis skålar och pipetter, och även kolonner, i olika modeller, storlekar och priser. Utrustningen används i laboratorier och bland kunderna finns sjukhus, industrier, konsulter, kommuner och universitet. På en sådan hemsida får man också mycket information som vänder sig till fackfolk.
